Thursday, 6 November 2008

konsthistoriskt måler



Jag håller på att göra ett projekt, en kopa av "flicka med pärlörhänge" och en parafras. Parafrasen ska vara jag. Detta är alltså en kurs på 5 poäng som jag läste på Örebro Universitet förra terminen, så jag hade lärarhandledning, det är inte kunskapar jag bara vaknade en dag och hade... Men jag tänkte dela med mig av tekniken för alla intresserade. Det är ju inte secretessbelagd information direkt även om man ibland kan få för sig att det var menat som en ynnest för oss stackars studenter att lära oss det.


Först har jag lagt en imprementur av gråvit äggtempra med lite ockra i. Ägg, olja, vatten , hållbart, billigt och miljövänligt. Det är för att den gul, gråbakgrunden ska ge ett sken åt den färdigabilden och bestämmer tillviss del klangen i den andra lagrerna med färg. Tycker man om att måla och vill prova nått nytta, rekommenderar jag att använda det!

Efter det har jag tecknat upp bilden i svart vitt, färgen jag använde är också äggtempra. Det var alltså så Vermeer hade gjort.

2 comments:

Kerstinsdottern said...

Så himla FINT! Vad kul att du delar med dig av tekniken, det är ju jättehäftigt!
Äggtempera blir så fint "ytskikt", jag har gått en kurs i ådring och marmorering en gång i tiden och använde mig då av äggtempera, men även fil och andra naturliga blandningar till pigmenten, men då la man även på olika lager av lack och fernissa för att uppnå djupet i, fram för allt, marmoreringen.
Både boken och målningen "flicka med pärlörhänge" är en av mina favoriter, kul att du målar dig själv som flickan!
/Helene

Kerstinsdottern said...

Tack för titten inne hos mig!

Nej, jag har tyvärr inga ådrings- och marmorerings-bilder i min blogg... kursen gick jag lååååångt innan bloggvärlden var uppfunnen!
Mina marmoreringar och ådringar finns numera någonstans i röran i vår stökiga källare! Men någongång kanske jag letar fram dessa masonitskivor och visar på bloggen och beskriver litegrand hur tillvägagångssättet går till!
Det är en "gammal konstart" som är jätterolig att kunna, men man måste nog som med allting annat hålla det vid liv...