bakfylleångestmåndag

Bakfylleångest som varar till måndag. Då är det illa. Det känns som om jag gjort något fel som jag inte kan peka på. Känns som om jag visat något av mig själv, en sida då jag inte har kontroll för människor som jag inte vill visa det för. Min pojkväns kompis och hans tjej, med flera. Det är en sådan oro, känslan av att inte ha haft full kontroll på sig själv, eller att jag inte ens vet om jag hade det eller inte. Jag träffade i alla fall en tjej på den där festen som hade varit och rest i Brasilien och det där resesuget började pirra i mig igen. Det är som om mina ögon blir lite större, jag börjar nästan svettas lite, ungefär på samma sätt som när man fått syn på ett par nya skor och man plockar upp plånboken för att betala. Jag är glad att jag har annat att fundera på just nu, just i detta nuet, saker som ska fixas, så att jag slipper fundera för djupgående vart jag ska ta vägen, snart igen, vad nyttan är med allting och om det bekväma livet i Örebro med kille och bakfylleångest är värt att sumpa i jakten på det där andra?

jag tänkte först döpa min blogg till röda skor, en billig flygbiljett och mina försvunna örhängen. Eftersom jag sprider ut mina billiga örhängen över världen. Men det gjorde jag inte. Jag kanske borde. Jag fick ett par jättefina örhängen, guldringar, av mina kille i födelsedagspresent. Här om dagen när jag kom hem till honom påpekade han att jag bara hade ett. Det var nyheter för mig men jag fick så dåligt samvete och blev dessutom så generad över det hela att jag påstod att det måste ligga hos min Kompis som jag var hos innan. Det var det inte. LIte småfull lördag natt pratade vi om örhängerna. Han hade visst köpt en försäkring på dem. Men nu har ju jag redan sagt med stor övertygelse att det andra örhänget är hos Anna. Hur ska jag klara mig ur detta med ansiktet i behåll? :)